Om Alholmen och tomtägarföreningen!
Alholmen har varit bebodd sedan 1600-talet. Genom tiderna har ön försörjt en jordbrukare och en fiskare. Förr i tiden var livet hårt, familjerna var stora och utkomsten från jord och vatten var inte alltid tillräcklig för att klara vintern. För att dryga ut inkomsterna tog öns innevånare extraknäck som daglönare på tegelbruk, bl a vid Slut och hos fastlandsbönder samt ombesörjde båttransporter åt ortens befolkning. Det finns en beskrivning av öns historia som författats av öbon Edvard Berg. Den kan köpas av kassören.
Aktivt jordbruk bedrevs på Alholmen fram till slutet av 40-talet. Man kan fortfarande se rester av det gamla jordbruket; Åkrar, diken och stengärdsgårdar. Mangårdbyggnaden (tomt 1:10) med anor från 1700-talet finns kvar liksom sädesmagasinet (1:8), smedjan (1:9) samt en del av stallet (1:51). Här finns också några gamla torp.
I början på 50-talet styckades Alholmen för sommarstugebebyggelse. De nya ägarna bildade Alholmens Ekonomiska Tomtägareförening i vilken alla tomtägare är medlemmar. Den första uppgiften för föreningen var att ordna med passbåtstrafik. Det var inte så vanligt med egna båtar , framför allt inte med motor, så på femtiotalet var passbåtstrafiken omfattande. En annan av föreningens första uppgifter var att försöka få el till ön, vilket lyckades på 60-talet. Vidare så byggdes bryggorna vid Slut i början av föreningens verksamhet.
